Sverigemästarklassen – rond 1

Spellokalen. Foto: Lars OA Hedlund.
Spellokalen. Foto: Lars OA Hedlund.

Intrycket när man träder in i Eriksdalshallen under pågående partier är att en viss ensamhetskänsla oundvikligen måste ha smugit sig in bland SM-klassens spelare eftersom de sitter gömda till vänster längs bort i spellokalen utanför synfältet. Det enda man ser, som visar närvaron av schackaktivitet, är fem datorskärmar med den aktuella positionen.

Den första ronden innebär alltid att man måste acklimatisera sig inför de nya förutsättningarna och därför är inledningsronden informativ när det gäller hur spelarna har lyckats med just detta.

Nils Grandelius - Jonathan Westerberg. Foto: Viktor Thorell.
Nils Grandelius – Jonathan Westerberg. Foto: Viktor Thorell.

Första mötet ut var Nils Grandelius – Jonathan Westerberg. De initierade minns säkert att Grandelius behändigt besegrade Westerberg i NM nyligen efter en lite undermålig öppning. Samma sak hände nu, dock med den skillnaden att Grandelius inte vann. Westerberg spelade 3…a6 i Ortodox Damgambit, ett försvar som har använts av bland andra Magnus Carlsen. Grandelius fick en bekväm fördel men i ett kritiskt skede tog han helt i onödan på sig en isolani i kombination med dambyte och sedan var det Grandelius som fick kämpa för att hålla balansen i ställningen.  I slutställningen hade Westerberg, i ett torn- och springarslutspel, den bättre bondeställningen och kunde gott ha fortsatt. Sådana praktiska slutspel ställer stora krav på båda spelarna och särskilt på försvararen, eftersom torn och springare är bra på att skapa taktiska komplikationer.

I det andra mötet Hans Tikkanen – Tiger Hillarp-Persson spelade den sistnämnde den nuförtiden populära Chebanenkovarianten i Slaviskt försvar, det vill säga det flexibla draget 4…a6. Efter inexakt spel av svart fick Tikkanen en stor terrängfördel som resulterade i en linjeöppning på a-linjen. I detta läge såg det ut som att Tikkanen hade goda vinstchanser. På något sätt lyckades Hillarp-Persson krångla sig ur situationen och tvingade till och med Tikkanen att offra en pjäs. I det läget var ställningen i balans och partiet slutade med remischackar.

Sverigemästarklassen - rond 1. Foto: Viktor Thorell.
Sverigemästarklassen – rond 1. Foto: Viktor Thorell.

Det tredje mötet stod emellan Jonny Hector – Erik Blomqvist och var ett otroligt spännande upp-och-ner-parti för åskådarna. Vit fick en liten fördel i Richter-Rauzer mot den klassiska varianten i Sicilianskt. Partiet blev så skarpt att vits kung stod på e3 efter att ha flytt från den svarta damens intrång på damflygeln. I dessa förvecklingar spelade Blomqvist inte optimalt och Hector kunde öka på sin ställningsfördel och det såg riktigt illa ut för Blomqvist. När ställningen hade förenklats till vits fördel var det Hector som tappade precisionen i sitt spel och Blomqvist lyckades utjämna spelet och till och med få klar fördel med en livsfarlig a-bonde. I stridens hetta bytte svart bort sin springare, som hela tiden hade spelat en märkligt passiv roll, men problemet var att e5-bonden byttes ut mot den starka a-bonden och Hector hade åter igen kontroll på ställningen. Småningom uppkom ett tornslutspel där Hector hade en merbonde i form av två fribönder men det var remi vid korrekt spel. Blomqvist gjorde felet att lita för mycket på Tarraschs kända råd att det försvarande tornet ska stå bakom den fientliga fribonden. Just i detta tornslutspel var det viktigt att ställa tornet vid sidan om den fientliga bonden så att den försvarande kungen kunde ta aktiv del i försvaret och skydda sig från avgörande tornschackar.

På det fjärde bordet utspelade sig en duell mellan Emanuel Berg – Martin Jogstad. Den förstnämnde valde det ovanliga b3-systemet mot Sicilianskt och svart kontrade med en …b6-uppställning. Dessa originella farvatten ledde till ett jämnt spel ända tills Jogstad gjorde ett passivt damdrag i drag 11. Detta gav Berg tid att utveckla ett långvarigt initiativ som till slut resulterade i en bondevinst. Därefter var det spel mot öppet mål.

Axel Smith – Sagit Rauan. Foto: Viktor Thorell.
Axel Smith – Rauan Sagit. Foto: Viktor Thorell.

Det femte bordet hade uppgörelsen Axel Smith – Rauan Sagit. Smith spelade den lite ovanliga varianten 1.e4 c5 2.Nf3 d6 3.Nc3 Nf6 4.e5. Den är ovanlig av två orsaker; dels är draget 3…e5 det klassiska utjämningsdraget, dels är drag som 3.d4 eller 3.Bb5+ betydligt populärare. Smith visade djupare öppningsförståelse och fick sedan in det fina 15.Bxc6! som resulterade i en sämre bondeställning och dålig vitfältslöpare för svart. Vit spelade dock inte med precision utan Rauan fick chansen att byta bort alla sina lätta pjäser och resultatet blev ett mittspel med enbart tunga pjäser. I detta läge var partiet i ungefärlig balans och remi det logiska slutresultat, dock med mersmak för Smith.

I rond 2 är det följande möten i Sverigemästarklassen:

Rauan Sagit – Jonathan Westerberg
Axel Smith – Emanuel Berg
Tiger Hillarp-Persson – Nils Grandelius
Martin Jogstad – Jonny Hector
Erik Blomqvist – Hans Tikkanen

Start kl 15:00. Livesändningen följer du här. 

 

Lämna en kommentar